dom bara gör, biter ihop och håller käften

Vaknade idag runt 9 tiden efter gårdagens festligheter. Är det bara jag som har svårt att sova när jag druckit? Jag vaknade som sagt klockan 9, och det är ett under. Vaknar annars alltid vid 6-7! Och med tanke på att jag vaknat 07.46 varje dag sedan lovet började är det ännu konstigare! 

Nåväl, är ensam hemma idag. Både skönt och läskigt. Jag är ju mörkrädd och rädd för det mesta annat. Samtidigt så gillar jag att få lite andrum. Gå och plocka. Laga min mat på mina tider. Kunna dansa omkring. Sjunga. Kolla på vad jag vill (nej jag är inget fan av tv egentligen, så har inte en egen). Kollade på olika dokumentärer innan om jordens undergång 2012. Blev jätterädd faktiskt. Alla dessa naturkatastrofer som är på G. De behöver inte inträffa just 2012, men jag känner att de är i närheten i alla fall. Scaryyy!

Tänk om det finns en bortglömd väg som ingen gått på långa år

Har haft en finfin dag/kväll/natt med min fina Mimmi och min fina Cissi + ett par andra fagra pågar. Blev först en runda till Kalmar och hjälpte Mimmi att hitta en klänning till hennes systers bröllop. Till alla vår besvikelse var det väl jag och Cissi som var nöjda med klänningen, Mimmi trivdes inte lika bra i den. Och det är faktiskt hon som skall bära den. Hur eller hur var klänningen jättefin. Vit spets med en vacker rygg.

Sedan drog vi hem till Cissi i Lindås. Kirrade vin, öl och cigg! Sedan var det att börja värma upp för en kväll hos Jonas. Blev en hel massa pussbilder, gud så pussglada vi är! Hoppas att Cissi kommer upp med bilderna direkt efter hennes festivalande. Hade en helt okej kväll, och vi slapp ut på krogen.


Men vi har glömt hur vi kom dit

Som vanligt har jag glidit ifrån bloggandet. Nu är jag dock himla sugen på att blogga. Skriva av mig. I massor. Jag vet bara inte var jag skall börja, eller hur jag skall säga saker. Jag har även blivit på läshumör, så läser böcker och bloggar igen.

Jag har sommarlov nu. Inget jobb. Inga pengar. Och alla andra jobbar, vilket resulterar i ytterst lite att göra. Jag blir uttråkad och frustrerad. Jag hade nog aldrig kunnat vara arbetslös i fleraflera månader. Jag måste ha saker att göra hela tiden. Något annat som slog mig är hur lätt det är att öppna sig för någon på internet, medan det är supersvårt i verkliga livet. Det måste bero på att den personen inte känner en och ens vänner, så man har inget att förlora på allt man berättar. Jag har mött massa fina människor via internet som jag inte kan träffa irl när jag vill, eller ens ofta. Men de är ändå kanon bäst på det sättet dem kan.
RSS 2.0